Den rödgröna trojkan uppvisar stor okunnighet

Idag svarar trojkan för det rödgröna majoriteten i GP på Mikael Bigerts debattartikel om Hisingslänken. Det är värt några kommentarer om den okunskap som tyvärr den rödgröna majoriteten besitter.

Anneli Hulthén (S), Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V) skriver:

“Med förslaget om en Hisingslänk förblir Göteborg C en säckstation, huvuduppgiften för Västlänken förblir då olöst.”

Jag tror dom missade Bigert lite. Förslaget bygger på att låta trafiken passera Centralstationen utanför för att avlasta.

“Vi skulle då få bygga om Drottningtorget, Brunnsparken och förmodligen även snabbspåret. Debattören ser inte dessa enorma kostnader eller stora störningar.”

Hur kan de rödgröna veta detta utan att det är utrett?

“Västlänken är utvecklingsbar och på sikt hoppas vi att Askim och Hisingen med en pendeltågstunnel kan kopplas på.” 

Utan att förklara hur detta ska finansieras har den rödgröna trojkan helt plötsligt lagt in om en utbyggnad för Västlänken. Trots att vi inte ens idag vet Västlänkens slutnota!

“Missled inte medborgarna med ett material som Trafikverket själva säger är ofullständigt.”

Så fort någon kommer med ett annat förslag så missleds medborgarna. Nej, om det är någon som missleder är det just de rödgröna som under 2,5 års tid kvävt debatten genom att skylla ifrån sig på regeringen och inte ta sitt ansvar för beslutet.

“Många nyttor med Västlänken, som bättre miljö, mindre buller, ökade fastighetsvärden och regionförstorande effekter är alla satta till noll kronor därför att man inte kan bedöma dem. Men som de flesta förstår så är dessa samhällsnyttor inte värda noll kronor utan mycket stora belopp.”

På slutklämmen visar den rödgröna trojkan vad den går för. Ovan formulering påvisar en vårdslöshet och okunnighet som återspeglar sig i hanteringen av skattemedel. Kritiken om Västlänken har framförts av Riksrevisionen. Projektet är och har varit sedan start samhällsekonomisk olönsam och i kalkylen har man tagit hänsyn till s.k. samhällsnyttor. Västlänken är den största enskilda investeringen på 20 miljarder kronor i det Västsvenska paketet som har en redovisad negativ nettonuvärdeskvot på -0,55 vilket motsvarar ett underskott i nettonuvärde på 9,3 miljarder kronor.

När en investering handlar om 20 miljarder (och förmodligen inte stannar där) så kan man inte ha en en slentrianmässig attityd gentemot ekonomin som de rödgröna har då de mer eller mindre gissar att det “kommer att bli så bra ska ni se, lita på oss”.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I Nyhetsflödet: GP1GP2, GP3, GP4, GP5

Lägg till en kommentar

  • Kan man inte ta dom 20.000 miljoner som västlänken kostar och sätta in dom på ett bankkonto till 4% ränta. Det skulle ge 800 miljoner Varje ÅR till investeringar

  • Notera att exempelvis signaturen “Hansson” (som är politiker med förkärlek för Västlänken och trängselskatten) i kommentarerna till artikeln som refereras ovan är grovt vilseledande då han refererar till att 100 000 arbeten finns inom gångavstånd från de hållplatser som Västlänken tillför.

    Den enda nya av de tre tågstationer han refererar till är egentligen den på Haga. De andra två finns ju redan i form av Lisebergs station och centralstationen så de tillför inga nya resanden som slipper byta. På haga station har man räknat med 30000 av/påstigningar varje dag. Dvs 70000 resor av de 100000 resorna finns redan. Sedan är nog siffran 30000 på Haga en grov överskattning (jämför med Citytunneln i Malmö där den nya stationen Triangeln fick mycket lägre siffror än beräknat). För att nå upp till 30000 så får man nog räkna in byten från tåg till Älvsnabbare (mot Lindholmen) och det är en för lång sträcka för att gå vid byten i Göteborgsvädret om hösten/vintern…

    Om Västlänken åtminstone hade gått under/över älven efter centralen och passerat Lindholmen, Eriksberg, Volvo LV, Volvo PV så hade ju ännu fler tagit sig till jobbet inom gångavstånd. Det hade säkert blivit billigare också, åtminstone om man räknar på samhällsnyttan…

  • Pacman42:

    Man kan också undra hur många av de som skall tex. till och från Haga som bor i närheten av en pendeltågsstation. Rent statistiskt lär de flesta bo där alternativet är buss eller spårvagn och de lär knappast få snabbare reser pga. Västlänken. Det lär också gälla för majoriteten av de 100 000 som arbetar inom gångavstånd från de 3 stationerna.

  • Rödgröna röran skriver:
    ”Många nyttor med Västlänken, som bättre miljö, mindre buller, ökade fastighetsvärden och regionförstorande effekter är alla satta till noll kronor därför att man inte kan bedöma dem. Men som de flesta förstår så är dessa samhällsnyttor inte värda noll kronor utan mycket stora belopp.”

    Dessa mjuka samhällsnyttor gäller rimligtvis även de alternativ till Västlänken som har betydligt bättre samhällsekonomisk lönsamhet. Västlänken kvarstår således som alternativet med LÄGST nytta.

    Sen kan man fråga sig vem som kommer att få fördel av ökade fastighetsvärden. Är det privata fastighetsägare som tack vare att skattemiljarder plöjs ner i Västlänken ökar sin förmögenhet? Eller är det kommunala och statliga fastigheter som ökar i värde? Hur ska dessa ökade värden i så fall omsättas till kronor och ören? Ska fastigheter säljas?

  • Av alla stadsdelsförvaltningar (10 st), fackförvaltningar (21 st) och bolag (29 st) som finns i Göteborg, är det 0 stadsdelsförvaltningar, 3 fackförvaltningar och 6 bolag som har nytta av de nya stationerna.
    Det vore därför intressant att veta var siffran 100.000 arbetsplatser kommer ifrån. Av kommunens 48600 anställda, jobbar mindre än 10% inom 10 minuters gångavstånd från Haga resp. Korsvägen.
    Naturligtvis är jag medveten om att det finns andra stora offentliga och privata arbetsgivare i stationernas närhet, men jag har ändå svårt att få ihop det till 100.000 arbetsplatser…
    Upplys mig gärna, den som kan.