GP debatt: Västlänken lika medioker trots nya kalkyler

Idag skriver Claes Westberg, före detta trafikdirektör i Göteborg, om Västlänken och dess beräkningar som enligt honom inte riktigt stämmer med de reviderade lönsamhetssiffror som Trafikverket presenterat.

Gällande samhällsekonomiska beräkningar skriver Westberg:

“Samhällsekonomiska beräkningar används främst för att räkna fram det bästa av flera alternativ, men i dag tycks de också användas för att ‘räkna hem’ investeringar som Västlänken. Men dessa beräkningar ger inte några pengar, utan det är som vanligt höjda skatter som får betala kalaset.”

Vidare skriver Westberg gällande Olskroken och Västlänken:

“Undret kom i form av en utbyggnad i Olskroken som medförde en högre kapacitet för all tågtrafik oberoende av Västlänken. Man kan förstå att en sådan utbyggnad skulle ge högre kapacitet och mer tillförlitlig trafik men att den skulle ge gigantiska tidsvinter är svårare att förstå. Olskroken ger dessutom vinster oaktat Västlänken och kan inte specifikt tillföras just den. Utan Olskroken är Västlänken lika dålig som den alltid har varit.”

I Trafikverkets beräkningar har man missat att ta hänsyn till vad tillkommande resenärer som ställer bilen kommer att förlora i tid:

“Då har Trafikverket inte ens beaktat det faktum att alla som förväntas ställa bilen och ta tåget i framtiden, får en stor restidsförlust. I stället har man räknat att de tillkommande resenärerna till Västlänken får en restidsvinst, jämfört med om de skulle ha tillkommit utan Västlänken, som de uppenbart inte skulle ha gjort. Trots det, räknar Trafikverket med en restidsvinst på 15 Mdr, vilket indikerar en restidsvinst på 50 min per dag och resenär, även för dagens tågresenärer. Om man räknar mer realistiskt med att de tillkommande resenärerna förlorar 50 min per dag i stället, då de ställer bilen och åker tåg, försvinner nästan hela restidsvinsten och blir en förlust.”

Trafikverket har även dubbelräknat nyttor:

“Boråsbanans utbyggnad motiveras bland annat av att Västlänken kan utnyttjas effektivare och då kan inte samma nytta tillgodoräknas Västlänken, för då finns det ju ingen nytta kvar som motiverar Boråsbanans utbyggnad.”

Gällande kostnadsökningen skriver Westberg:

“Trafikverket har angivit en kostnad för Västlänken på 24 Mdr, inklusive den så kallade skattefaktorn på 30 procent och uppräknat från 2009 till 2013 års priser. Det indikerar en kostnad för Västlänken, i 2009 års priser, på blott 17 Mdr utan skatteeffekt, alltså 3 Mdr mindre än tidigare angetts. Att lägga till en skattefaktor på 30 procent är etablerat sätt vid samhällsekonomiska beräkningar. Beräknade finansierings- och uppbördskostnader på 8 Mdr är inte medtagna, med motiveringen att det brukar de inte. Om man räknar upp den etablerade kostnaden på 20 Mdr till 2013 års priser och lägger till skattefaktorn på 30 procent, samt ränte- och uppbördskostnader, blir priset 36 Mdr, alltså högre än de angivna 24 Mdr.”

Westberg påpekar följande gällande mindre trängsel i lokala kollektivtrafiken:

“Angivna restidsvinster på 4,9 Mdr i form av mindre trängsel i lokala kollektivtrafiken i Göteborgs centrum får väl betraktas mer som ett skämtsamt inspel. En så stor tidsvinst förklaras av att det blir färre resenärer på spårvagnarna mellan Centralen och Haga eftersom stora mängder passagerare väljer att sitta kvar på tåget och gå av vid Hagastationen.”

“Detta är helt fel eftersom ju fler som åker kollektivtrafik, upp till kapacitetstaket, desto bättre blir det och eftersom det blir färre passagerare kommer det att bli glesare trafik och därmed längre restider i stället. Alltså restidsförluster i stället för restidsvinster.”

Vi undrar ju vad Trafikverket egentligen har för uppdrag? Är det att föra fram fakta och objektiva beslutsunderlag eller att försvara ett prestigeprojekt för politiken i Göteborg? Vi säger som tidigare: Gör om, gör rätt!

Theo Papaioannou
Håkan Andersson
Vägvalet

Lägg till en kommentar

  • Ett par frågor från min sida:
    Ingår EU-pengar i detta?
    Vilka vinner på att västlänken byggs, och vilka kopplingar finns mellan politiker och tjänstemän på Trafikverket?

    Om EU-Pengar ingår så börjar det kännas som om OLAF (http://ec.europa.eu/anti_fraud/) borde titta riktigt djupt på detta. Om EU-pengar inte ingår så är det Riksenheten mot korruption (http://www.aklagare.se/Sok-aklagare/Nationella-aklagarkammare-/Riksenheten-mot-korruption/) som borde titta närmare på turerna kring Västlänken för att försäkra sig om att inte några felaktigheter har förekommit – oavsett om det gäller beställningar av utredningar eller framtagandet av dem.

    Eftersom historiken hos Göteborgs Kommun är allt annat än bra eller ens tillfredsställande när det gäller upphandlingar (Spårvagnsupphandlingen t.ex.) och hantering av korruptionsfrågor (Tillitens gränser) anser jag att det är nödvändigt med en extern fingranskning av hela paketet, och då även titta på vilka punkter som inte har nämnts – som att ordet Hisingen saknas i många av dokumenten helt.