Och vem kan fortfarande påstå att Göteborg inte är bilfientligt?

Vägvalet har på olika sätt försökt belysa vad vi anser är fel – eller håller på att gå fel – i Göteborg, och vad vi vill göra istället. Vi har pekat på alla de åtgärder som försvårar för folk att äga och köra bil i Göteborg. Det finns numera en klar linje och strategi bakom alla dessa (planerade) beslut.

I dagens GP framkom nya uppgifter som bekräftar vår tes. Hastigheten för bilar ska sänkas till 30 km i timmen, flera farthinder, sänkta hastigheter på infartslederna, dyrare boendeparkering samt att Linnégatan ska byggas om till en cykelfartsgata. Allt enligt ett förslag från tjänstemannorganisationen som nu ska ut på remiss i nämnder, bolag och styrelser. Beslut väntas tidigast om ett år.

Samma organisation är emot att bygga ringleder för att leda bort trafik från centrala Göteborg. En åtgärd som skulle ge just de miljövinster man påstår är målet.

Varför ska vi först bygga säkra, breda, raka infartsleder som snabbt kan svälja resandebehovet hos många bilister, för att i nästa stund korka igen dessa leder med reglerade bilköer? Det kan väl inte vara för att påvisa att vi har en trängselproblematik i göteborgstrafiken? I GP-artikeln nämns dock en anledning: Kollektivtrafiken blir mer attraktiv!

Hur då? Jo, genom att biltrafiken tvingas åka långsammare blir ju kollektivtrafiken relativt sett snabbare. Tänk vad förrädiskt smarta en del argument kan vara. Västtrafik behöver inte lägga ut en krona på snabbare kollektivtrafik, det räcker med att sätta upp nya hastighetsskyltar på lederna.

Det är naturligtvis roligt att kunna säga att vi såg detta komma före de flesta andra. Och vi tar tacksamt rösterna i nästa val av de väljare i Göteborg som inte gillar de här åtgärderna. Men hade det inte varit bättre om de placerats i papperskorgen direkt? Nu jobbar tydligen “ett 80-tal personer” med detta. Ibland får man intrycket att resurserna kan vara oändligt stora.

Läs mer i GP här.

Håkan Andersson
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2

Lägg till en kommentar

  • Genom att sänka hastigheten till 30 km/h blir utsläppen HÖGRE för bilarna,då de måste köra på en lägre växel, detta medför också ett högre motorvarv vilket ger mer buller. Bara att gratulera.Dammet som virvlas upp orsakas av spårvagnar,bussar och lastbilar,buller är också från nämda fordon ,där de italienska spårvagnarna kan väcka döda.Åter igen ett grattis till ett fint köp av spårvagnar.

  • Ja, det är fascinerande. Istället för att bygga snabbare kollektivtrafik så sölar man ned biltrafiken. Vad är samhällskostnaden för det? Man räknar ju så gärna på tidsvinsten när det handlar om Västlänken, men tidsförlusten här då?

    • Pacman42: Helt korrekt analys. Och vad kostar tidsförlusten för de som byter från bil till spårvagn? Fast det är ju bara de längst ner på karriärstegen som drabbas och vem bryr sig om deras förlorade tid?

  • Vilka genier som styr staden må man säga. Det enda som händer är att regionens dragningskraft minskar samtidigt som man säger att staden måste öka sin attraktionskraft gentemot andra städer för att utvecklas. Det kan bli som när ett företag är på dekis. De som företaget skulle behöva behålla för att komma på rätt köl är de första som drar vidare.

  • Varför hålla på och dutta? Stäng av innerstan för biltrafik så är det löst. Ingen vettig människa vill väl ändå krypa sig igenom stan som det är nu? om det står 30, 50 eller 70 på skyltarna kan ju kvitta när det ändå står 15 på hastighetsmätaren.

  • Man brukar ofta prata om samhällsekonomisk förluster då folk sitter i bilköer pga. förlorad tid. Av någon anledning har jag aldrig hört att man pratar om samhällsekonomiska förluster pga. förlorad tid då folk väljer långsammare allmänna kommunikationer.

  • Nej, nu får du ge dig. Sänkt hastighet gör att utsläppen minskar. Det visar i princip all tillgänglig forskning. Bilar kör på en högre växel, visst, men som du säkert känner till finns det någonting som heter motorvarv. Det är det som avgör. Eller tänker du att 2500 rpm på fyrans växel är värre än 3000 rpm på femmans växel.

  • Jan: jag skulle rekommendera en snabbkurs i samhällsekonomisk analys och vilka värden olika nyttor tilldelas. Jag kan trösta dig med att en ny, tåg- och kollektivtrafikfientlig metod diskuteras i branschen.

  • Hej Anders m fl

    Ett litet inpass från en som dagligen jobbar med drivlinor på Volvo PV och i detalj studerar emissioner från motorer vid olika körfall.
    Bäst effektivitet hos moderna bilmotorer och med normal förarbeteende med avseende på växelval får du mellan 40 och 70 km/h cirka ( minst utsläpp per km ). Värst är det med många start och stopp.
    Som ni vet jobbar vi med eldrivna fordon. Dessa kommer att gå mycket miljövänligt även på lägre hastigheter ( < 40 ) men ännu har vi ( tyvärr ) inte en sådan bilflotta.
    / Mikael Bigert

  • Tack Mikael för svaret. En snabb fråga: Vad är normalt förarbeteende med avseende på växelval?

    För övrigt trodde jag att du arbetade med tågtrafik och samhällsekonomisk planering med fokus på infrastruktur. Det är väl du som har föreslagit station vid Olskroken?

  • Hej Anders o andra!

    Normalt förarbeteende är att försöka köra motorn så att man stabilt ligger mellan 1300-1900 varv/min cirka. Vid accelerationer högre varv. Automatväxlade bilar fixar detta automatiskt.

    Mest miljövänligt går bilen alltså i jämn fart mellan cirka 40 och 70 km/h. Stora variationer är inte bra, inte heller stopp.
    Elbilar funkar däremot utmärkt på låga hastigheter, men tyvärr kommer det att ta ett antal år innan “gemene man” har råd med sådana, eller hybrider.

    Och nej, jag jobbar inte med tågtrafik. Däremot är det en rolig hobby att kolla på olika infrastrukturlösningar.

    Mikael

  • RE: Anders

    Jag har inte professionellt arbetat med i samhällsekonomisk analys och känner därför inte till i detalj hur dessa är utformade. Däremot har jag större delen av mitt arbetsliv arbetat på en professionell nivå med både tekniska analyser och teknik/ekonomiska analyser och känner väl till hur dessa utförs och vilka brister dessa har samt hur beroende dessa ofta är av en subjektiv parametersättning. Jag har svårt att se att de subjektiva faktorerna och värderingar skulle vara mindre i samhällsekonomiska beräkningar än i teknik/ekonomiska beräkningar.

    När jag bodde i Göteborg förlängdes min restid enkel väg till och från arbetet från ~30 minuter till 1 timme och 20 minuter om jag skulle ha bytt från bil till kollektivtrafik. Per år skulle den förlorade tiden motsvara ungefär 2 arbetsmånader. Om förlorad tid i bilköer och förseningar i kollektivtrafiken tilldelas ett värde som görs i dagens samhällsekonomiska modeller men förlorad tid pga. byte till ett kommunikationsmedel som tar betydligt längre tid inte tilldelas något värde finns det all anledning att frågasätta de samhällsekonomiska beräkningsmetoderna och hur dessa är utformade..