Politisk inriktning riksdagsvalet 2014

riksdag

Vägvalet har beslutat att ge medborgarna möjlighet att rösta på oss i alla tre valen. Höstens val är avgörande för Västlänkens och trängselskattens framtid. Alla krafter behövs för att även få ett avgörande om hur Sveriges framtida infrastruktursatsningar ska finansieras

Beslutet om att ställa upp i riksdagsvalet är fattat efter finansminister Anders Borgs besök i Göteborg då han instruerade göteborgarna att rösta ja i folkomröstningen om trängselskatt. Vi anser, att det är upp till göteborgaren och övriga invånare att ta det beslutet själva.

Vägvalet vill därför ge medborgarna möjlighet att säkerställa maktbalansen vid ett eventuellt nej i en folkomröstning då övriga partier inte tydligt svarat på om de kommer att följa valresultatet. Detta är en markering mot båda blocken. Vägvalet accepterar inte att folkopinionen negligeras som skett när det gäller trängselskatten och Västlänken.

Därför ger vi här en sammanfattning av de frågor som vi kommer att driva på riksnivå.


Arbetsmarknad

Det svenska arbetslivet har på några få år gått från att vara hårt centralstyrt och fackligt dominerat till att vara helt marknadsanpassat. Ibland har detta varit en bra utveckling, men nya problem har uppstått som marknaden inte kan eller vill lösa.

Arbetslösheten

Arbetslösheten har ökat och är idag ett av våra största problem. Länge fanns uppfattningen att enkla tillverkningsjobb skulle flyttas till andra länder och att Sverige bara skulle ägna sig åt högkvalificerad forskning och utveckling. Resultatet har blivit en omfattande industriavveckling och en stor ungdomsarbetslöshet. Vi måste inse att även enkla arbetsuppgifter måste kunna utföras i Sverige och vi kan inte fortsätta att beskatta lönearbete i en omfattning som omvärlden inte vill betala för.

Anställningsformer

Tillsvidareanställning var länge den normala anställningsformen. Under senare år har den i stor utsträckning ersatts av tidsbegränsade anställningar, ofta i form av korta vikariat, eller anställning på olika bemanningsföretag. Framför allt gäller detta för ungdomar. Resultatet har blivit en växande otrygghet, svårigheter att skaffa bostad, osäker ekonomi och dåliga karriärmöjligheter. Företagen måste kunna erbjuda sina anställda en ekonomisk trygghet och framtidsutsikterna bör vara rimligt förutsebara.

Lönenivåer

I Sverige var tidigare de fackliga lönetarifferna normgivande till skillnad från många andra länder som har politiskt bestämda minimilöner. Med den sjunkande organisationsgraden har den fackliga möjligheten att avtalsvägen förhandla lönevillkor minskat. En politisk reglering av minimilöner, kanske enligt finsk modell, bör därför övervägas.

A-kassa

Arbetslöshetsförsäkringen inrättades som en trygghet för den som förlorade sin anställning. Försäkringen var också en rekryteringsgrund för fackföreningarna och länge fanns myten om att detta var en försäkring trots att 90 % av ersättningarna betalades direkt av staten. Ersättningen, som tidigare låg runt 80 % av lönen har sjunkit och är numera för många obetydligt högre än försörjningsstödet. Kassan erbjuder inte längre samma trygghet mot inkomstbortfall utan är endast en onödig utgift för löntagaren. En obligatorisk statlig arbetslöshetsförsäkring – med rimliga villkor – bör därför ersätta dagens system.


Försvaret

Sverige har varit neutralt och alliansfritt sedan början av 1800-talet. Det har besparat oss väldigt mycket krig och elände och den alliansfria politiken bör därför bestå.

Många anser att vi inte klarar vårt eget försvar på ett bra sätt och förespråkar därför en anslutning till NATO. Men NATO är en av USA dominerad militärallians och kommer alltid att verka för stormaktens intressen, vilka inte nödvändigtvis överensstämmer med Sveriges. En svensk Nato-anslutning innebär att vi blir beroende av helt andra säkerhetspolitiska faktorer än de som är viktiga för oss och vi blir bundna av beslut som fattas av andra länder med helt andra motiv.

Vi har ett behov av att försvara Sverige, inte att verka med militär trupp i andra delar av världen. Vi behöver därför inte tekniskt avancerade anfallsvapen i form av t.ex. kryssningsrobotar. Krigföringen har ändrat karaktär och hotbilden är inte längre stora invasionsarméer. Dagens försvarsmakt kompletterat med ett behovsstyrt värnpliktsuttag som komplement till insatsorganisationens markstridsförband är troligen av många orsaker, inte minst ur folkförankrings- och sociala orsaker, att föredra.


Landsting/Regioner

Genom att överföra ansvaret för vården till staten och kommunerna kan hela den nuvarande landstingsorganisationen avvecklas. Idén om politiskt inflytande på regionnivå har aldrig realiserats utan landstingspolitiken är för de flesta otydlig och opåverkbar. Det statliga tillsynsansvaret bör skötas av Socialstyrelsen och Länsstyrelserna och landstings- och regionorganisationerna bör på sikt avvecklas.

Sjukvård

Sjukvården ska vara rättvis, solidarisk, jämlik och utgå från patienternas behov. Den svenska sjukvården håller generellt god standard, men systemet är administrativt krångligt och fungerar olika i olika delar av landet. Vägvalet vill förändra det administrativa systemet så att de nuvarande universitetssjukhusen överförs till staten, på samma sätt som skedde tidigare. Primärvården bör vara ett kommunalt ansvar och de olika länssjukhusen tror vi drivs effektivast av enskilda vårdgivare, kommuner eller kommunalförbund.


Skatter

Sverige är ett av världens i särklass högst beskattade länder. Det svenska skattesystemet är komplicerat och heltäckande och det finns 114 olika skatter som alla skall betalas på olika sätt. Det totala skattetrycket är 44.4 % (2011) av landets ekonomi och de höga skatterna blir en kostnad för industrin som innebär höga priser på svenska exportvaror, något som andra länder inte alltid vill betala. Svensk exportindustri förlorar idag marknadsandelar eftersom vi prismässigt inte kan konkurrera med lägre beskattade länder.

Vägvalet anser att det totala skatteuttaget skall begränsas och att Sverige inte bör ligga högre i skatteuttag än genomsnittet av EU-länderna.

Skattesystemet bör dessutom förenklas. Många olika specialskatter har liten ekonomisk betydelse men innebär stora administrativa kostnader. En förenkling av systemet kan innebära stora fördelar för samhället.

Sedan länge upprätthåller man en fiktion av att kommunerna har en egen beskattningsrätt. Men alla kommuner garanteras ett fast utjämningsbelopp motsvarande 115 % av den genomsnittliga skattekraften och ekonomin i den enskilda kommunen spelar därför mindre roll. Vägvalet anser att detta system bör upphöra. Den kommunala skatten bör vara lika i hela landet med 30 % för alla och kommunerna bör tilldelas anslag enligt en annan fördelning än skattekraften. Så sker idag i de flesta andra länder.


Trafik

Vägar och järnvägar har varit ett statligt ansvarsområde sedan 1940-talet. Biltrafiken är också hårt beskattad och de statliga inkomsterna överstiger med råge statens utgifter för drift och investeringar i vägnätet. Trots det har staten sedan 2006 infört ett system med ytterligare beskattning i form av medfinansiering. Kommunerna lockas, eller tvingas, att återbetala en del av det statliga utjämningsbidraget för att statliga väginvesteringar skall genomföras.

Vägvalet anser att detta system är felaktigt. Det ger också möjlighet för enskilda kommuner att köpa sig före i investeringskön vilket inte är önskvärt. Den nationella prioriteringen blir felaktig, något som även Riksrevisionen har påpekat.


Vi vill att du får mer inflytande

Vi vill stärka medborgarinflytandet. I ett modernt samhälle ska demokratin utgå från medborgaren och politiken ska spegla deras vilja. Vi vill involvera medborgaren i landets framtid och därför lägger vi stort fokus på medborgarperspektivet.

Vi tror att stora samhällsförändringar får störst genomslag om de stöds av en majoritet.

Den 1 januari 2011 ändrades kommunallagen, enligt propositionen ”En reformerad grundlag”, så att medborgare i kommuner och landsting enklare kan väcka politiska frågor via folkomröstningar mellan de allmänna valen. Tanken från lagstiftaren är att den representativa demokratin ska fördjupas då det förstärkta folkinitiativet skapar en plattform och kanal mellan medborgarna och politiken. I dagens Sverige finns således två demokrativerktyg. Det allmänna valet och det förstärkta folkinitiativet. Vi gör ingen skillnad på dessa.

Makten ska utgå ifrån folket.


Presskontakt:

Tom Heyman
Vice partiledare, Vägvalet

Tel. 0706-09 67 38
E-post: tom.heyman@telia.com

Theo Papaioannou
Partiledare, Vägvalet

Tel. 0734-42 45 42
E-post: theo.papaioannou@vagvaletgbg.se

 

Lägg till en kommentar