Statsvetarna tagna på sängen

Igår var det ett seminarium på Göteborgs Universitet med olika statsvetare om folkomröstningen om trängselskatt. Själv kunde jag inte närvara men flera kolleger var där och återrapporterade. GP skriver även idag en sammanfattning från mötet.

Det är en mycket konstig diskussion som uppstått från statsvetarnas håll. Jag börjar nästan känna att det beror på att man har ingen aning om varför resultatet blev som det blev. Istället för att problematisera varför processen med införandet av trängselskatten resulterat i en folkomröstning raljerar man nu istället om folkinitiativets existensberättigande utan några som helst belägg. Att ställa den representativa demokratin mot folkinitiativet är en förenkling som inte anstår en professur vid ett universitet.

Olle Wästberg, som ska utreda det förstärkta folkinitiativet på uppdrag av regeringen, dömer ut det innan han ens har börjat när han får frågan i GP:

“Är folkomröstningen i Göteborg ett bra exempel på hur fel det kan bli?

– Ja. Den belyser betydelsen om var i den demokratiska processen folkinitiativ kommer in. Man bör inte ha folkomröstningar som innebär att man river upp redan fattade beslut. I stället bör man ha folkomröstningar för att man står inför beslut, menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

Låt oss hjälpa Wästberg på vägen att analysera läget i Göteborg genom att backa till 2010 då trängselskatten beslutades av Göteborgs kommunfullmäktige. Beslutet togs under ett valår vilket innebär att man kunde ha väntat in valet eller till och med lagt en folkomröstning i anslutning till valet. Det gjorde man inte. Istället motarbetade och nonchalerade man den kritik som uppstod.

Vägvalet grundades och tog fem mandat. En kraftig motreaktion mot trängselskatten. Vägvalet lämnade in en begäran om en folkomröstning i december 2010 som sedermera röstades ned i april 2011. Politikerna hade med andra ord flera chanser att genomföra en folkomröstning innan införandet av trängselskatten och startandet av det Västsvenska paketet. Demokratiprocesserna tar tid. Väldigt lång tid. Och då är det väl inte konstigt att när vi har ett glapp mellan politiker och medborgare att ett folkinitiativ uppstår efter införandet?

I Göteborgs fall är det därför inte tidpunkten när folkomröstningen anordnades som är problemet, utan det faktum att politikerna genom hela beslutsprocessen varit emot en folkomröstning för att de inte ville ha det nej-resultat som vi nu har fått. Och det är precis för att folket ska kunna ges möjlighet att säga ifrån (både före och efter ett taget beslut) som lagen om det förstärkta folkinitiativet beslutades av Riksdagen och började gälla 2011.

Och vem är ansvarig för situationen i Göteborg? Frågan har ett enkelt svar: De politiker som tagit beslutet om att införa trängselskatten, ingen annan.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lägg till en kommentar

  • Hela processen bakom trängselskatt och västsvenska paketet har gjorts baklänges.

    Upplevelsen är att man först bestämt sig för en lösning, sedan beställt utredningar som visar på denna lösnings förträfflighet. I flera av utredningarna så nämns t.ex. inte Hisingen en enda gång, och i åtminstone en av beställningarna (visserligen mer än 10 år gammal utredning om jag minns rätt) så skrivs det särskilt att Hisingen skall utelämnas i beräkningarna.

    Om man nu skall besluta om något som är av större dignitet så behöver man förankra detta hos medborgarna – inte förankra medborgarna i tagna beslut.

  • Jag kommer osökt att tänka så som Johann Wolfgang von Goethe uttryckte sig “Ingenting är förskräkligare än en handlingskraftig okunnighet” Kan man inte lika snabbt försöka förstå “var skon klämmer” när det gäller folkomröstningsresultatet, nämligen att nejet också var ett nej till bygget av den dyra och onödiga västlänken. Pendeltågstrafiken som skall ökas är idag endast två % av all trafik till och från Göteborg. Man kan fråga sig varför politikerna inte talat om detta för medborgarna i Göteborg? Eller kan det vara så att vissa politiker inte vet detta, eller är man så förblindad av alla etablissemangets s.k. Visionärer.

  • Sällsynt obegåvat. Blir bara trött när jag läser om “demokratiutredningen”.

    Vem är det som undlåtit att föra ut nyanserad info till medborgarna om inte politikerna? Göteborgs kommun, med de etablerade politikerna i spetsen, har ju först kört den tysta politikens metod, sedan gjort löje av nej-sägarna, därefter övergått till att göra sig själv till offer och slutligen, under 1 års tid, spenderat 2 miljoner av skattemedel i veckan på falsk propaganda.

    Syftet med det förstärkta folkinitiativet är just att undvika oförankrade och okommuncierade beslut – det är bara att läsa förarbetena till lagen, gjorda av Bruno Kaufmann (demokratiexpert) och Peter Eriksson (fd ordf konstitutionsutskottet), båda (mp).

    Ur faktablad från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om det förstärkta folkinitiativet:

    “Vad händer om ett folkinitiativ väcks i en fråga, där fullmäktige redan har tagit ett beslut?

    Det förstärkta folkinitiativet är i första hand ett pro-aktivt verktyg för medborgarna att bli delaktiga i beslutsprocessen. Det vill säga att folkinitiativ i första hand bör ta upp nya frågor och lägga egna förslag.

    Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att folkinitiativ väcks som en reaktion på en fråga som diskuteras i fullmäktige.

    Det finns inte heller något hinder mot att väcka ett folkinitiativ i en fråga där beslutet redan verkställts – eller för fullmäktige att säga ja till att genomföra en sådan folkomröstning. Även när fullmäktige tar ställning till ett sådant initiativ krävs dock en kvalificerad majoritet för att nej till att genomföra en folkomröstning – t ex om man anser att initiativet kommer för sent för att kunna påverka en fråga.

    *Sannolikt kommer färre ”retroaktiva” folkinitiativ att väckas om kommunen eller landstinget har en aktiv dialog med medborgarna och kontinuerligt inhämtar deras synpunkter i olika frågor – och till färre folkinitiativ överhuvud taget.*”

  • Frödings mer än 100 år gamla dikt – Vad är sanning”.. ur Gitarr och Dragharmonika gäller ännu med stor precision!

    “..Då frågade Pilatus: Vad är sanning?”
    och eko svarade – profeten teg.
    Med gåtans lösning bakom slutna läppar
    till underjorden Nazarenen steg.

    Men gudskelov, att professorer finnas,
    för vilka sanningen är ganska klar!
    De äro legio, ty de äro månge,
    som skänkt den tvivelsamme romarn svar.

    Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
    så underbart kan byta form och färg.
    Det, som är sanning i Berlin och Jena,
    är bara dåligt skämt i Heidelberg…”

  • “..Man bör inte ha folkomröstningar som innebär att man river upp redan fattade beslut. I stället bör man ha folkomröstningar för att man står inför beslut, menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

    Uppenbarligen kan man av ovan då fråga sig om vi behöver demokrati överhuvudtaget ?

    Beslut blir ju försenade, fördyrade och “ovetande” blir inblandade på ett för “alla” dåligt sätt!

    Så, varför inte införa “expertstyre”? 😉

    Vi lever ju i den bästa av världar eller .. ? 😉

  • I dagens GP slår man på pukorna att Västlänken behövs för stadsutvecklingen – men om man verkligen vill detta, då skall man se till att ha ett större avstånd mellan stationerna – och på platser där de ökar utvecklingspotentialen.

    Man har projekterat så tätt mellan järnvägsstationer i Göteborg när det gäller Västlänken att stationstätheten blir löjeväckande hög. Om man skall beskylla några för småstadstänkande så är det förespråkarna för Västlänken som uppenbarligen inte har några avståndsbegrepp eller aning om verkliga restider utanför centrum – eller ens att folk faktiskt arbetar utanför centrum.

    Tätt mellan stationer kan jag acceptera om man samtidigt överbryggar ett hinder som i Göteborgs fall Göta Älv, men det gör man inte – man ser istället Göta Älv som en avgränsning av intressanta området i norr.

  • “Bör” är inte samma sak som “skall”. Till sist bestämmer folkmajoriteten. Och jag “dömer” överhuvudtaget inte. Vi ska utreda och fundera. Det är ett betydande problem om man folkomröstar när saker kommit en bit på väg. Men eftersom nya politiska majoriteter kan riva upp beslut, kan också folkomröstningar göra det.
    Olle Wästberg, demokratiutredare

    • Olle: Välkommen till bloggen!

      Med anledning av ditt uttalande GP häromdagen att demokratin mår sämre efter folkomröstningen (ett påstående som jag inte alla förstår), undrar jag vad du anser det är som skapar politikerförakt? Enligt mitt sätt att se det är det brutna löften och svek mot väljarna som gör detta. En folkomröstning, som den i Gbg, skulle kunna återupprätta en del av förtroendet för politiken, men då krävs förstås att politikerna lyssnar på väljarna. Jag förstår inte varför det skulle vara så svårt?

      I GP-artikeln låter det som om du är inne på att begränsa möjligheten att folkomrösta, och detta med anledning att folkomröstningar skadar demokratin. Men en folkomröstning (skapad genom ett folkinitiativ) är bara ett symptom på att något annat gått fel.

      Sedan undrar jag var man kan läsa dina utredningsdirektiv?

  • Olle: Som min kollega skriver, välkommen till bloggen. Jag står fast vid att jag anser att du dömer ut folkomröstningen genom ditt uttalande i GP innan utredningen ens är genomförd. Varför måste vi diskutera var i processen som folkinitiativet kommer in? Det innebär att det allmänna valet kan komma olägligt om en regering tagit vissa beslut och sedan “råkar” bytas ut för att väljarna röstar fram ett annat parti. Meningen med lagen om det förstärkta folkinitiativet var att precis som det låter stärka dess legitimitet. Då ska vi inte dumförklara den.

    Även om “saker kommit en bra bit på väg” så är det orsakat av de politiker som hela tiden undvikit kritiken, det kan inte lastas medborgarna och folkinitiativet. Det är dåligt omdöme från de ledande i Göteborg. Läser du blogginlägget så fanns det flertal tillfällen att revidera beslutet redan innan införandet:

    1. När Vägvalet bildades 2010 i mars
    2. När Vägvalet kom in i fullmäktige 2010 i november
    3. När Vägvalet lämnade över 23000 namn med krav om folkomröstning enligt den gamla lagen 2010 i december.

    Istället valde de etablerade partierna att totalt ignorera de signaler som kom och körde över den första folkomröstningen och Vägvalets uppkomst. När sedan GT plockade upp tråden och genomförde sitt folkinitiativ så valde alla etablerade partier förutom Moderaterna att motarbeta och håna initiativet. Anser du i detta läge att man gjorde rätt som försökte stoppa det i fullmäktige, för att man kommit en bit på väg i beslutet?

    Jag tror att diskussionen om trängselskatt i Göteborg hade mått bättre av att faktiskt se historiskt vad som föranlett att man hamnat i denna situation. En situation där 57 % av göteborgarna säger nej och där politiker och statsvetare fortfarande anser att det är folkomröstningen som är problemet. Nej, det är politiken som är problemet som inte kan ta ta in att folket inte håller med i denna fråga. Och så länge man inte reder ut detta så kommer medborgarna att ha ytterst lite förtroende i andra frågor.

    Jag tar gärna diskussionen vidare med dig och delar med mig mina erfarenheter från processen. Ring mig gärna på 0734-424542 så pratar vi vidare.

    Theo Papaioannou
    Partiledare, Vägvalet

  • Olle: Att lyssna till våra erfarenheter kan väl inte vara helt fel? Det finns gott om synpunkter på hur politikerna valt att hantera folkinitiativet.

    Och du har ju redan lagt dig i sakfrågan genom att säga “…menar Olle Wästberg som anser att trängselskatten är exempel på en fråga med stor komplexitet.”

    När jag pratar om en diskussion med dig så innefattar det också erfarenheter om hur det förstärkta folkinitiativet har fungerat i Göteborg kontra hur det är tänkt enligt lagen.

    Ser fram emot ditt samtal.

  • […] Seminariet lockade ett fyrtiotal deltagare och på plats var bland annat Göteborgstidningens chefredaktör Frida Boisen. GT var initativtagare till folkomröstningen i Göteborg och har varit aktiva i att skapa debatt och sprida information om den. Du kan läsa mer om vad som sas på seminariet på vår twittersida, i Frida Boisens ledare, Mikael Gilljams svar samt i GPs rapport från seminariet och på Vägvalets blogg. […]