Trafiknämnden 10 februari – Del 1

På dagens sammanträde började vi med att gå igenom årsrapporten för Trafikkontoret och nämnden. Vägvalet har lämnat ett yttrande enligt följande:

Trafikkontoret uppvisar att av de 11 mål som följs så är 3 gröna, 7 gula och 1 blå.  Det kan inte ses som en bra måluppfyllelse. Om det har med att målen inte är applicerbara för Trafikkontoret så bör detta omgående ses över. T.ex. verkar målet för behovstäckning i förskolan vara ett svåruppfyllt mål för Trafikkontoret. Vägvalet har även tidigare ifrågasatt Trafikkontorets reella möjlighet att uppfylla barnperspektivet som mål. Det finns flera exempel där målet med minskad biltrafik inte kan uppfyllas vid byggnation av nya förskolor p.g.a. deras lokalisation.

Det inkommer många synpunkter och önskemål från allmänheten rörande trafikplaneringsfrågor. Tidigare år har ambitionen varit att besvara dessa inom 2-3 veckor. Då många resurser tas i anspråk för åtgärder inom det Västsvenska infrastrukturpaketet medför det att svarstiderna förlängts ytterligare. (dock framkommer inte hur mycket längre). Detta bör med omedelbar verkan ses över då servicen till medborgarna är av högsta vikt. Har man tid till att skapa informationskampanjer om Nya Vägvanor, Den Livliga Staden, Pizzakartongsreklam för Styr och Ställ m.m. så borde även tid prioriteras för att svara på frågor från allmänheten. Det måste vara en av de främsta uppgifter som Trafikkontoret har som servicefunktion inom kommunen.

Insatser inom det Västsvenska paketet återkommer gång på gång i rapporten men det är väldigt svårt att få en överblick hur dessa medel fördelas. Därför borde drifts- och investeringskostnad samt kommunbidrag dedikerat till det Västsvenska paketet sammanställas för att Trafiknämnden ska kunna få en total översikt av kostnaderna. Till detta bör även en redogörelse ske om hur resurser som tas i anspråk till förmån av det Västsvenska paketet påverkar Trafikkontorets befintliga organisation.

Det är väldigt bra att det ackumulerade underhållsbehovet minskat med 35 Mnkr och uppgår nu till 430 Mnkr. Men man bör fortsätta att tilldela medel för underhållsbehovet och beakta Trafikkontorets påpekanden om underhållsbehov av kajmurarna och ledningsnätet för gatubelysningen. Infrastrukturen är något som alla medborgare har behov av och som skapar en attraktiv stad.

Göteborgstrafikens klimatpåverkan minskade under 2011 jämfört med 2010 med ett utsläpp på ca 800 000 ton CO2. Enligt Trafikkontorets verksamhetsredovisning beror minskningen på att effekten av energieffektivare fordon är större än effekten av trafikökningen. Ett intressant påpekande då trängselskatten inte på något sätt kommer att påverka valet av energieffektivt fordon.

Enligt Västtrafik ökade kollektivtrafikresandet i stadstrafiken med över 20 procent jämfört med föregående år. Antalet resande bygger på stämplingsstatistiken och korrigeras för benägenheten att stämpla. Under året har undersökningar av stämplingsbenägenheten visat på att de resande stämplar i allt mindre grad. Jämförbarheten mellan år 2010 och 2011 är därmed osäker, och den reella trafikökningen är troligen närmare 10 procent.

En mindre del av uppgången i kollektivtrafiken kan förklaras av ett utökat utbud för såväl buss, båt och spårvagn. Ökningen beror även till viss del på antalet sysselsatta och dagligvaruhandelns utveckling. Resterande ökning kan delvis förklaras av kampanjer med bland annat utdelning av ”prova på kort”

Trots osäkerheten i ökningen så kan vi utgå från att kollektivtrafiken ökat utan trängselskattens införande.

Biltrafiken har ökat marginellt med 0,3 procent över Götaälvsnittet vilket kan ses som oförändrad. Över kommungränssnittet har trafiken ökat med 0,7 procent. I det Centrala stadssnittet har det däremot minskat med -1,6 procent. Detta likt med Citysnittet med -1,5 procent.

Även biltrafiken har över lag inte ökat nämnvärt och i de centrala delarna minskat utan införandet av trängselskatt. Vägvalets fråga förblir därför: var finns trängseln? Förutom givetvis för en viss naturlig trängsel i rusningstiderna. Hur kan trängselskatten motiveras när både trafiken inte ökar och utsläppen minskar?

Gällande ökningen av cykel så är det en blygsam ökning med 1 procent med tanke på de stora satsningar som görs för att öka cyklingen. En mer detaljerad kostnadsanalys hade varit aktuell för att kunna se sambanden mellan insatserna och ökningen. Dock saknas det en översikt hur cykeltrafiken varit under flera år. Det som presenteras är ökningar och minskningar och det är svårt att få en överblick hur den totala utvecklingen är för cykeltrafiken. För övrigt bör Trafikkontoret se över bilderna i materialet för Cykelåret 2011 som på flera bilder visar personer som cyklar utan hjälm.

Trygg vacker stad är ur många avseenden ett mycket trevligt projekt som bidrar till att hålla Göteborg rent. Men för ett projekt i storleksordningen av 50 miljoner bör kanske målsättningen vara lite mer bred än vad den verkar vara. Det enda prioriterade målet som projektet är knutet till är att göteborgarna vill ha en ren och trygg stad. Måluppfyllelsen är total då man vunnit utmärkelsen Håll Sverige Rent. Dock verkar projektet inte kvalificera sig till att uppfylla mål som integration, äldre göteborgare, kulturell stimulans för barn, el-effektivitet, m.fl. Trafikkontoret bör se över om projektet inte bör ha fler mål knutna till sig. Ett mållöst icke styrt projekt gynnar inte göteborgaren.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lägg till en kommentar