Trafiknämnden 31 oktober

Mötet inleddes med att gå igenom en resvaneundersökning som gjorts 2011 i Göteborgsregionen. Den innefattade 18 kommuner runt om Göteborg. Det var flera intressanta resultat.

Totalt under året fördelas resorna i Göteborg enligt nedan. Jämfört med omgivningen åker man i Göteborg mer kollektivt.

Korta resor i Göteborg (5 km) görs till fots 47% och 28% med bil. Att många korta resor görs med bil stämmer ju därmed inte riktigt.


Arbetsresorna i Göteborg görs 49% med bil och 27% med kollektivtrafiken.


De mest intressanta siffrorna är uppdelningen mellan olika delar av Göteborg. I Nordost kör 44% bil som kan jämföras med 48% på Hisingen, 57% i Sydväst. Alltså faller t.ex. argumentet som bl.a. Vänstern kör med, att låginkomsttagarna inte kör bil. Värt att påpeka är att minst bil körs i Göteborg jämfört med regionen.

Största punkten för dagen var Budget 2013 för Trafiknämnden. Vägvalet lämnade följande yttrande:

När man läser budgeten för 2013 verkar det som att Trafikkontoret har fått för många mål och uppdrag att förhålla sig till. Så många att vissa blir lite svåra att förstå varför det ska ligga på Trafikkontoret. Exempel på dessa är: Bevara biologisk mångfald, miljömåltider, arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden, tillgänglighet till kultur, prioritering av hyresrätter m.m.

Ett mål är att skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska. Ett hedervärt mål men svårförståeligt hur Trafiknämnden når detta genom att hastighetssäkra bostadsområden.

Trafikkontoret ska minska klimatpåverkan och därför verka för att producera bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Enligt trafikkontoret innebär det ”en konflikt med volymmålet för bostadsförsörjningen då kollektivtrafiktäta områden sammantaget inte genererar de volymer som krävs”. Vägvalets uppmaning är: glöm inte av resten av stadens utveckling.

Ett mer lättförståeligt mål (men klassat som utvecklingsfråga) tillhörande Trafikkontoret är att öka el-effektiviteten genom att byta ut till LED-lampor. Ett bra mål, som gör skillnad.

Trafikkontoret har fått uppdraget att utreda hastighetssänkning för biltrafik. Men innan uppdraget är igång påpekas i rapporten att det ”är av vikt för att nå klimatmålen”. Hur då? T.o.m. Trafikkontoret själva påpekar ju att det är skillnad på hastighetssänkningar ur klimatsynpunkt beroende på om det gäller bränslebesparingar eller attraktivare stadsmiljö. En hastighetssänkning kan likväl ge sämre bränsleförbrukning och bullerproblem.

Ett ytterligare mål är att det hållbara resandet ska öka. Det ska öka. Men det som saknas i målbeskrivningen är hur gör vi det möjligt för medborgaren? Den enklaste vägen är förbud men frågan är hur många pålagor medborgarna orkar med.

Det är många satsningar på cykel och Vägvalet har tidigare påpekat att investeringarna måste vägas mot vad de ger för resultat. Cyklandet har legat konstant på 9-10% i flera års tid trots en massiv satsning. Därför vill vi se bättre uppföljningsrapporter när nu staden satsar ännu mer. En cykeljour ska skapas vilket i sig är bra. Jouren beskrivs som kopplad till medborgarservice. Det låter fint men glöm inte av alla andra trafikanters behov att få hjälp i staden. Senast har det varit oklarheter hur medborgarna ska hanteras när de ramlar ned i hål på gatan.  

Utredning ska göras om en stadsbana men det är väldigt liten information om vad detta innebär. Idag utreds redan spårvägsförbindelser till Backa och Norra älvstranden.

Trafikkontoret ska ta ett helhetsgrepp om barns skolresor. Barnens rörlighet ska förbättras till och från skolan. Många föräldrar skjutsar sina barn. Till detta ska tilläggas att ett fritt val av skola skapar motsättningar i trafikstrategin som förutsätter att allt finns runt där man bor. Det fria skolvalet inskränks nu av trängselskatt och åtgärder som ska få medborgaren att åka kollektivt.

Bilfientligheten är genomgående stor i budgeten. Bilen har ingen plats i staden. Nu börjar det på allvar utkristallisera sig genom ännu mer åtgärder. Parkeringstalen kräver åtgärder som förflyttning av bilen till garage istället för på gatan. För att nå dit måste boendeparkeringen i värsta fall bli tre gånger så dyr. Och målet finns där: Biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik, gång och cykel. Men vad innebär det i praktiken? Att strypa tillgänglighet för bil är strategin den rödgröna majoriteten väljer och då utan tillräckligt bra alternativa lösningar till medborgarna.

Under 2012 tilldelades, efter påtryckningar, ett engångsbelopp på 30 miljoner kr för underhåll. Dessa tas nu bort och underhållsskulden ökar ytterligare nästa år med 80 miljoner istället för att minska. Ett mycket dåligt beslut.

Till sist är det oklart vad för kostnader som faller inom det Västsvenska paketet och staden. Detta måste bli tydligare.  

Läs hela budgeten här.

Därefter avhandlades även budget för Trygg vacker stad. Vägvalet är av uppfattningen att projektet Trygg Vacker Stad ska avvecklas och att detta kan hanteras inom Park och Natur. Därför yrkade vi avslag på dess budget.

Ett mycket bra beslut som togs i Trafiknämnden var att låta hemsjukvård och hemtjänst få parkeringstillstånd för nyttofordon.

Vidare följde ett antal informationspunkter. Man arbetar med miljöfrågor som bl.a. innefattar buller. Kan ni tänka er att spårvagnsgnissel har blivit ett bullerproblem?

Kort information lämnades om det Västsvenska paketet. Mest fokus på Övre Husargatan där det föreligger skadeståndsanspråk. Trafikkontoret gick igenom lagarna kring vad som gäller. Det har finns ca 15-20 skadeståndskrav idag. Det jag kan konstatera är att det är ett tufft lagrum för drabbade. Många beror på att näringsidkarna inte anser sig ha fått bra information. Tjänstemannen som presenterade påpekade att man som näringsidkare får räkna med stök i stor tätortsstad som Göteborg. En uppfattning jag inte riktigt delar. Inte heller riktigt bra att kommunens intresse är mer viktigt än näringsidkarens. Borde vara bättre balans. Det jag kan konstatera är att det går för fort så att information stryker på foten och att man då väljer att “offra” en och annan aktör i staden. Återigen ett bevis på att Västsvenska paketet är forcerat.

Theo Papaioannou
Vägvalet

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3

Lägg till en kommentar

  • De som förespråkar att man skall cykla i ur och skur borde nog göra ett “studiebesök i verkligheten” genom att i november eller december cykla med två barn till dagis, sedan till arbete och sedan via dagis och affär med två barn och två fulla kassar på cykeln hem!

    Solen skiner inte alltid jämnt och det är heller inte alltid 20 grader varmt!
    😉

  • Småpåvarna i GBG är ett konstigt släkte.
    Själv tror jag att samtliga transportsystem kan samsas.
    Och vad fan är det för fel på namnet Göta Älvbron?
    Behåll det.

  • Förutom vädret så är Göteborg en ganska kuperad stad och hur kul är det att behöva duscha när man kommer till jobbet efter en cykelmarsch över kullarna…

  • Nog är det fascinerande att de styrande försöker få folka tt flytta till andra storstadsregioner i Sverige?

    Man kan ju inte tolka det på något annat sätt när man inte ges möjlighet till att åka kollektivt, men skall specialbeskattas för bilen…

  • Noterade i budgeten (sidan 8) att man flyttar pengar från bland annat vinterväghållning och belysning till underhåll. Intressant, hur mycket halkolyckor och brutna lårbenshalsar vill man ha? Typiskt våra politiker art dra ned på skötseln av våra gemensamma tillgångar för att kunna satsa på sina egna prestige projekt.

  • Lyssnade på Kia i P1 i eftermiddags, hon fortsätter att argumentera för Västsvenska Paketet med global uppvärmning som argument. Jag trodde det var bevisat att det har negativ miljönytta? Särskilt med avseende på CO2…

  • Bra redovisat Theo! Kia M har vid flera tillfällen visat bristande kunskap inom miljöfrågorna. Om det är så viktigt att spara på miljön varför godkänner Mp elektriska reklamskyltar och Västlänken som ju är en mycket stor miljöbov i centrum? Pengar tas från verksamheter för att bekosta Västlänken: se t.ex. vård, omsorg och utbildning där personalminskning sker hela tiden i smyg. Flyttningen ut ur stan har pågått länge. Partille t.ex. växer så det knakar. Hulthén cyklar ju fortfarande ett tag till men jag undrar om hon verkligen har cyklat varje dag hela detta året med tanke på allt vatten som forsat ner hela sommaren och hösten. Då menar jag om hon handlat mat i kassar på cykeln och om hon kör barn och barnbarn till aktiviteter med cykeln och om hon kör sina gamla föräldrar till olika aktiviteter på sin cykel? Hon kommer precis som vi andra att få förslitningsskador i sina knän och kommer inte att kunna cykla sedan. Hur gör hon då som bor mitt i stan och inte kommer fram med bil längre? Ska hon cykla till tågstationen i Haga? Sen undrar jag vad det här med 3 kassar innebär. Om flera föräldrar tar sina små till ishockeyträning flera ggr i veckan där trunkarna är stora resväskor och varje förälder får ta med tre sådana hur mycket folk får då plats i överfulla vagnar och bussar? Det är redan nu trångt för väskor i bussarna och spårvagnarna! ur definierar man 3 väskor? Hur stora får de vara? Kommer det ett krav på hur stora ryggsäckarna får vara och hur stora andra väskor och ishockeytrunkar får vara? Kommer detta att bli ett KFmål i framtiden? Löjligt att ens sätta upp en järnvägslinje i centrala stan när det finns löften om spårvagnslinjer från Hjalmar Brantingsplatsen till Kärra och från Angered till Rannebergen från 60- och 70-talen som måste prioriteras för att vi ska komma fram utan bil! Och dessutom har de satt vägskattetullar framför Körkarlens gatas pendelparkering. Har man redan betalt för vägskatten betalar man inte en gång till för att åka buss!

  • Jag undrar om det går att få se statistiken uppdelad på stadsdelar i samma indelning som på tillhörande karta, eller vice versa? Helst i enlighet med kartan naturligtvis, då den andra indelningen är lite väl grov.