Trafiknämnden 6 februari – Del 2

Trafikstrategin för staden behandlades. Vägvalet lämnade följande yrkande om återremiss:

Som vi skrev i vårt remissvar är en klart definierad trafikstrategi ett bra dokument för stadens vidare planering. Men om dokumentet inte speglar de förutsättningar och förväntningar som allmänheten har blir dokumentet verkningslöst.

Återkommande kritiska ord i remissvaren är bland annat integration, segregation, barriärer, och målkonflikt.

Flera bollar slängs upp i luften enligt den s.k. fyrstegsmetoden. Men ofta tas ingen hänsyn tas till ovan nämnda ord eller finansiering av olika lösningar som föreslås.

Segregation och integration

Vissa stadsdelsnämnder påpekar att de saknar en strategi för hur stadens perifera delar ska hanteras. Trafikstrategin tar fasta på att komplettera strukturen med s.k. tvärförbindelser men förklarar inte hur detta ska gå till i områden som inte ska förtätas.

Trafikstrategin utgår från att fram till 2035 är det endast medelklass som flyttar in till staden och ingen problematisering finns om att växande städer tenderar att bli mer segregerade.

Trafikstrategin är tyvärr alldeles för fokuserad på stadscentrumet och det finns en stor risk att övriga staden inte känner sig delaktiga i strategin.

Barriärer och målkonflikter

Hamnen lämnar ett svar som skapar en hel del frågetecken kring barriärfrågan.

”Att trafik kommer att på Lundbyleden även på lång sikt är en självklarhet.”  Hur ska detta hanteras?

Trafikstrategin problematiserar inte dessa intressekonflikter som finns. Inte heller vad som ska göras åt våra kraftiga trafikbarriärer såsom Lundbyleden, Oscarsleden, E45. Överdäckning och nedgrävning slängs upp som förslag men ingen problematisering finns kring finansiering och farliga godstransporter i tunnlar.

Tredje huvudmålet i strategin är att befästa Nordens logistikcentrum vilket också inte riktigt hänger ihop enligt ett av remissvaren.

”Kommunen vill å ena sidan minska infrastrukturens negativa miljö- och hälsoeffekter genom att minska på trafiken, samtidigt vill kommunen framhålla näringslivets transporter.”

Återkommande målkonflikt som ändå är av väsentlig karaktär och borde beaktas är:

”Viljan att minska behovet av att resa och viljan att stimulera rörlighet.”

Dessa två begrepp står helt emot varandra och framförs av flera instanser.

Det påpekas även att det saknas en viktning mellan framgångsfaktorerna och målkonflikterna.

Övrigt

Länsstyrelsen lämnar ett mycket viktigt påpekande:

”Länsstyrelsen vill understryka att flera av projekten som beskrivs i trafikstrategin, som exempelvis Västlänken, Hamnbanan, Göta älvbron, Gamlestaden och delar av väg 155, inte ännu är beslutade, utan är under planering.”

Stadsbanan som nämns i dokumentet döms ut av Västtrafik då det kräver ett tillräckligt stort resandeunderlag för att kunna upprätthålla god turtäthet i lågtrafik. Hur ska staden hantera det?

Volvo Car Corporation var inte en av remissinstanserna men initierade ett möte. Deras synpunkt var att bilen beskrivs som ett problem och belastning och inte den möjliggörare den kan vara. Hela trafikstrategin har en negativ klang kring bilen vilket vi kan instämma i. Strategin beaktar inte att man har en världsledande fordonstillverkare i Göteborg.

Vägvalet yrkar återremiss på förslaget så att det omarbetas för att ta mer hänsyn till de inkomna remissvaren.

Theo Papaioannou
Vägvalet

Lägg till en kommentar