Trafikverkets imagekupp misslyckades

Så har det hänt igen.

En av Sveriges största myndigheter, Trafikverket, har via sin generaldirektör Gunnar Malm visat att man är beredd att kasta skattepengar i sjön på vilket strunt som helst.

I detta fall handlade det om att Sveriges Television i programmet Uppdrag granskning synade Trafikverket. Om jag minns rätt handlade det om att myndigheten försummat järnvägsunderhållet och att man låtit tågtrafiken fortsätta trots att den av säkerhetsskäl borde varit stoppad. Att Trafikverket har haft en alltför liten budget för underhåll de senaste decennierna är väldokumenterat. Att det främst är tidigare regeringars fel som på ett dumsnålt sätt försökt spara pengar är minst lika känt. Detta ska man inte lasta myndigheten för.

Men vad gör då generaldirektör Gunnar Malm när hans verk blir granskat och avslöjat? Fördelar han om i budgeten, yrkar han på mer pengar eller tidigarelägger han nödvändiga åtgärder? Ser han till att skärpa upp verksamheten så att det inte finns något att kritisera vid nästa granskning?

Nej, inget av ovanstående. Han tar istället in konsulten och “kommunikationsexperten” Helena Stålnert (tidigare journalist och chef på SVT:s Aktuellt) som debiterar 2 300 kronor i timmen (!) för att, kort uttryckt, få veta hur Trafikverkets image ska förbättras i media. Detta kanske kan fungera i vissa situationer, till exempel om allmänheten inte får reda på att så har skett, men när det som nu istället avslöjats blir resultatet det motsatta.

Stålnerts intervjuade Trafikverkets verksamhetsområdeschefer, chefer inom kommunikationsverksamheten, ett tiotal journalister och fackliga företrädare. Detta utmynnade sedan i drygt nio sidor glest utspritt ordbajs.

Ja, ni läste rätt.

För totalkostnaden 394 000:- (vilket ungefär motsvarar en normal årslön efter avdrag för social avgifter (för cirka en månads arbete)) fick Malm reda på att hans verk är långsamma att bekräfta olyckor, att Haverikommissioner och Riksrevisionen riktat kritik mot TV (visste han inte det redan?) samt att det är viktigt att man “skapar en mer sammanhållen kommunikationsorganisation“. Vidare tycker Stålnert det är av vikt att informera om att “upphandling av järnvägsunderhåll” minsann inte är något som Trafikverket själva valt att syssla med, den arbetsuppgiften har man bara tilldelats. Så när de kritiseras för denna del är det tydligen någon annans fel.

Men Gunnar Malm är väl åtminstone själv kapabel att upphandla en nonsensutredning? Nej, tyvärr inte. För Malm har inte gjort någon upphandling alls. Han har tvärtemot alla regler bara beslutat vem han ska anlita. Trots att Trafikverket har 6 500 anställda fanns det ingen där som kunde informera Gunnar Malm om vilka upphandlingsregler som gäller. Det är ju bara skattepengar det handlar om, det kommer ju alltid nya anslag vid nästa årsskifte…

Frågorna är många, men varför det inte fanns någon anställd person på myndigheten som kunde genomföra denna s.k. utvärdering för en bråkdel av kostnaden förblir en gåta. Enligt GP:s ledarredaktion har Trafikverket 15 presskommunikatörer och Malm har en egen pressekreterare. Saknar Malm förtroende för dessa?

På en punkt är det lätt hålla med om Stålnerts analys: “Det gäller framförallt att Trafikverket självt går ut med både det som är positivt och negativt.” Men där har myndigheten en bra bit kvar. Att erkänna egna brister är inte bland Trafikverkets bästa grenar.  När hörde ni till exempel någon från Trafikverket senast säga något negativt om Västlänken?

Läs SVT:s nyhetsartikel här och bedöm själva om Helena Stålnerts nio sidor för 394 000:- var värda pengarna här.

Tänk om dessa pengar kunde gått till det de var avsedda för, det vill säga till att minska Trafikverkets bristande underhåll av järnvägsnätet.

Håkan Andersson
Vägvalet

 

Lägg till en kommentar

  • Det är lätt att bränna andras pengar. Känner man inget ansvar för pengarna så är de bara att spendera, jämför gärna med trängselskatten, SCA-chefernas kostnader för flygresor mm