Vad menar Ransgård – egentligen?

Vi blev inte så mycket klokare efter gårdagens GP-chat med Jonas Ransgård (M). Den enda frågan som egentligen var av intresse och som alla väntade svar på, var om moderaterna tänkte följa folkomröstningen. Han fick den frågan i ett flertal skepnader och svarade lika undvikande varje gång:

LarsG: Hur tycker du Jonas att man ska hålla sig till NEJ:et vid folkomröstningen? Vad tycker du KF göra?
Jonas Ransgård: En majoritet av de röstande röstade nej till trängselskatten. KF bör i första hand söka annan finansiering än trängselskatt, men det är många intressen som ska tillgodoses och avtalet om Västsvenska paketet gäller om inte parterna är överens om något annat.

MK: Kommer ni moderater att rösta för att trängselskatten ska avskaffas enligt så som majoriteten röstat?
Jonas Ransgård: Alternativ finansiering av paketet saknas som det ser ut nu men vi har inte träffat företrädare för regeringen ännu.

MK: Så om ni får nej från alla parter till ny finansiering så röstar ni för att trängselskatten ska bli kvar? Finner det vara en mycket bakvänd hantering. Det stod ingenting på valsedeln att ni måste hitta andra pengar för att acceptera resultatet?
Jonas Ransgård: Investeringarna behöver betalas. Frågan på valsedeln var den som folkinitiativet föreslog.

Per: Varför lyssnar ni inte på folket ang trängselskatten?
Jonas Ransgård: Det gör vi. Vad som går att göra är en annan sak.

Någon sammanfattade läget i Vägvalets ena Facebookgrupp: “Innan folkomröstningen hörde vi att vid ett NEJ skulle man bli tvungen att förhandla med övriga parter. Vad hände? Man träffades nån timme och Göteborg fick höra att övriga inte var intresserade – och därmed lät man sig nöjas! Kallar någon det förhandling??”

Läser man Jonas Ransgårds svar ovan är det svårt att frigöra sig från följande tolkning:
1. Han villkorar att följa folkomröstningen med att motsvarande summa pengar som trängselskatten ska ge (25 miljarder under 25 år) måste tas in på något annat sätt. På röstsedeln klargjordes sambanden mellan trängselskatt och vad den ska finansiera. Detta kort har alltså redan spelats ut innan folkomröstningen. Väljarna röstade ändå nej med denna vetskap. Alltså har väljarna ifrågasatt även det som pengarna ska gå till.

2. Han är därmed totalt ovillig att omvärdera/omförhandla det Västsvenska paketet.

3. Sättet att bedriva “förhandlingar” med övriga avtalsparter förs inte med någon form av påtryckning på dessa eller med speciellt stor entusiasm från göteborgarnas företrädare (Anneli Hulthén (S) och Jonas Ransgård). Det handlar snarare om att bara tillfråga dem om de vill riva upp avtalen, varpå de får det självklara nejet till svar.

4. Tillämpar de samma lama “förhandlings”-taktik i samtalen med regeringen lär mötet även där bli ett kort sådant.

5. Ransgård påstår sig lyssna på folket, men menar att det skulle vara svårt att följa folkomröstningsresultatet. Återigen är det svårt att frigöra sig från tolkningen att det snarare handlar om brist på vilja från Ransgårds (och Hulthéns) sida.

En annan fråga som kom upp i chatten var hur politiken ska återvinna någon form av förtroende  i Göteborg.

Janna: Hur skall ni politiker vinna tillbaka förtroende hos folket som ni håller på att förlora i trängselskattefrågan?

Jonas Ransgård: Jag tror att det blir en svekdebatt oavsett hur folkomröstningsresultatet hanteras och det blir ett långsiktigt arbete att förbättra förtroende.

Ransgård gör det väl lätt för sig när han konstaterar att han inte kan göra alla till lags. För det finns naturligtvis alltid människor som inte är beredda att acceptera politiska beslut. Men de flesta skriver nog under på att svekdebatten blir långt mycket lindrigare om man följer ett utslag i en folkomröstning än om man går emot den. Tror till och med en stor majoritet av de som röstade Ja i folkomröstningen är nöjda om Ransgård & Co står upp för demokratin i Göteborg och följer majoriteten.

En sista fråga från chatten:
Bo Ahlqvist: Om moderaterna hade fått 57% och socialdemokraterna 43% i kommunalvalet, hade du då tolkat det på samma sätt dom du nu tolkar folkomröstningen?

Jonas Ransgård: Folkomröstningar i Sverige är rådgivande.

Det visste nog alla redan. Återigen förbereder Jonas Ransgård oss på att folkomröstningen kan komma att negligeras. På något sätt känns det som om det är fel personer företräder oss i dessa “förhandlingar”.

Håkan Andersson
Vägvalet

Lägg till en kommentar

  • Håller verkligen med om att det är fel personer som företräder oss i dessa så kallade “förhandlingar”! Varför inte tillämpa lite vanlig förhandlingsteknik? Som Martin Wannholt sa i GP-artikeln, Göteborg sitter på planmonopolet! Tala om för Johnny Magnusson och övriga parter att det inte blir någon tunnel om inte övriga parter är villiga att förhandla.

    Och vem ska, som Wannholt också nämnde, betala de stora kostnadsökningarna för Västlänken? Johnny Magnusson har ju sagt att de inte är villiga att betala mer. Med Anneli Hulthén som “förhandlare” blir det förstås göteborgarna.

    Jonas Ransgård är precis lika dålig som Anneli Hulthén, hela tiden med avvisande och undvikande svar. Totalt ovillig att lyssna eller ändra ståndpunkt!

  • Det känns som om man både smyger undan folkviljan och samtidigt trycker på att det är bråttom att få till en lösning, och mest brådskande verkar Västlänken ha blivit.

    Fort och fel?

    Finns det någon som kommer att göra sig en hacka?

  • Kan det finnas personliga vinstintressen i att driva fram paketet och då främst Västlänken? Eller någon slags utfästelser, i värsta fall mot gentjänster.

  • Och idag stoppades “Förbifart Stockholm”. Där gick det minsann bra att stoppa projektet för att utreda alternativen. 260 miljoner i merkostnader är dessutom “ingenting i sammanhanget”.

    Intressant….

  • Trouve på västsvenska handelskammaren hävdar ju att företagen anser att paketet är av yttersta vikt, då är det väl bara för dessa att öppna plånboken så är saken löst och alla blir nöjda och glada!

  • Handelskammaren anservstt satsningar på infrastruktur är av yttersta vikt. De är nog inte så kära i VSP egentligen. Men hellre ett dåligt paket än inget paket, de slipper ju ändå betala…

  • Det är många företag som kan ha intresse av att det byggs, då får de sysselsättning. Hur man bygger är av sekundärt intresse, men ju dyrare lösning desto bättre. En del av slantarna som skjuts in kommer tillbaka i form av skattepengar – men inte allt. Ägare av de ledande involverade bolagen kommer att ha en chans att se säkra inkomster under flera år, men de vill gärna att det sker så snart som möjligt så att de kan maximera sin egen vinst innan de går i pension. Det finns alltså de som kan göra sig en rejäl hacka på Västlänken helt lagligt. (men i vissa fall moraliskt tveksamt)

    Problemet med just Västlänken är dragningen av den – man bygger något åt de som redan har med motivationen att det skall minska restiden.

  • NH: Håller med om huvudproblemet med Västlänken. Hade den passerat Hisingen på något sätt så hade värdet varit så mycket större. Hade den passerat Sisjön så hade värdet varit större. Hade kostnaden varit lägre så hade nyttan varit större (läs Olskroken, Gårda och liknande lösningar).

    Stadsbyggnaden skulle också gynnas mer av att få mer spridda stationer. Effektiviteten i kollektivtrafiken skulle också bli bättre av att stationerna hamnar utanför själva centrum, då restiderna skulle kortas till destinationer utanför centrum med en sådan lösning. Destinationerna inom centrum får inte någon reell försämring av en utflyttning ändå…

    Hela diskussionen är alldeles för centrum-centrerad. Jämför med Stockholm där tillväxten sker utanför centrum. Med Västlänken så får man inga nya sådana möjligheter varken på Hisingen eller i sydväst. Man cementerar de problem som redan finns i stadsbyggnaden…

  • En sak till: En bekant till mig berättade om sitt alternativ till Västlänken häromdagen. Han ville att järnvägen skulle dras från Mölndal via Frölunda parallellt med Älvsborgsbron för att slutligen ansluta på Hamnbanan. Senare kan man utöka detta med en tunnel från Hjalmar Branting till Nils Ericsson/Centralen öster om den nya Hisingsbron (om den någonsin blir av).

    Fördelen med denna lösningen är att den täcker in alla de områden som har dåligt med spårbunden kollektivtrafik. Den passerar också alla de områden som är svåra idag att nå med rimliga restider med kollektivtrafiken (egentligen samma sak som den första punkten).

    Nackdelen är att det blir längre restid söderifrån om man skall till centrum (vartannat tåg tar denna vägen?). Sedan måste man nog göra del 2 av lösningen på sikt, pga broöppningarna på Marieholmsbron.

    Denna lösning torde vara ganska mycket billigare än Västlänken också…
    …även om det både blir bro och tunnel…

  • Mycket intressant inlägg i debatten om Hisingsbron:
    http://www.expressen.se/gt/kultur/riv-inte-fler-broar-bygg-fler-i-stallet/

    Mycket tänkvärt!

    Att bygga en ny bro där man blandar trafiken löser ju mindre än vad det skulle lösa att behålla den gamla bara för kollektivtrafiken. En ny vägbro skulle ju lika gärna kunna ligga där Hisingsbron planeras och det skulle ge en mycket bättre trafiklösning för kollektivtrafiken såväl som för bilister/gående/cyklister. Och lösningen skulle spara in ungefär lika mycket trafikmark som den nya Hisingsbron skulle göra. Man får fundera lite grann på hur man skall få över trafiken från Hjalmar Branting till den nya vägbron, men man behöver ju även i framtiden ha en bilbro över spårvägen på Hisingssidan (som man även har idag) och trafiklösningen borde Därmed gå att anpasssa för detta. Man kan enkelt koppla ihop Ringögatan med den nya bron och med Hjalmar Brantingleden (och även anslutningar till Frihamnen) via en trafiklösning ovan mark (exempelvis en rondell), vilket skulle lösa alla problem på en gång. Det skulle också leda bort biltrafiken från kollektivtrafiken för de som skall på/av vid Frihamnen…

  • Ett ytterst intressant citat hittar jag i denna artikeln:
    http://www.dagenssamhalle.se/debatt/lagmiss-goer-flytten-av-kiruna-dyr-foer-de-boende-11731

    “Det har uppstått vad som med ekonomiska termer brukar betecknas som en extern effekt eller en externalitet. En ersättningsmodell som innebär att det går att fatta beslut, som man själv tar intäkterna av, men kan låta andra stå kostnaderna för, leder till samhällsekonomisk ineffektivitet.”

    Jag skulle vilja beteckna trängselskatten som en “extern effekt” enligt ovan, då den används av Göteborg för att föra över skattepengar från kranskommuner till Göteborg (i form av medfinansiering via trängselskatten). Eftersom reseavdrag för tjänst kvittas mot kommunalskatten också, så innebär detta ytterligare sådana effekter som överför skattepengar från kranskommunerna till Göteborg. Och som det står i citatet ovan “leder till samhällsekonomisk ineffektivitet”…

    Effekterna som jag beskriver ovan är som jag ser det de värsta med trängselskatten ur ett samhällsperspektiv, man snedvrider intäkter och utgifter i samhället så att man inte längre kan kontrollera och utvärdera nyttan. Detta var också en av huvudorsakerna till skattereformen som genomfördes i början av nittiotalet, man måste få ett skattesystems om gör att man kan koppla ihop orsak och verkan. Nu är skattesystemet värre än någonsin och trängselskatten gör det än värre…

  • Å nu rensar moderaterna ut… Är man emot partilinjen å kritisk till VSP så får man inte vara med… En förhandsvisning om vad moderaterna tycker om resultatet i folkomröstningen?

  • Jag tackar för att politiken i Göteborg äntligen blivit mer intressant än att bara handla om korruptionsaffärer.

    Det många partier och partiföreträdare verkar ha missat är att de sitter där som medborgarnas representanter, inte som deras ledare.

    Moderaterna bör också tänka på två saker:
    1. När de var i opposition tidigare var de inte särskilt framträdande, svagare opposition har sällan skådats.
    2. Wannholt blev inkryssad med flest kryss av alla moderata kandidater – alltså har han en betydande mängd väljare bakom sig. Peta Wannholt och risken/chansen finns att dessa följer honom snarare än partiet.

    Att det finns de som tycker att det är bekymmersamt (Kamne) är bara bra.