Vägvalet mot väggen i skolfrågan

För ett par veckor sedan ställde GP ett antal frågor om skolan till Anna Johansson (S) och Helene Odenjung (FP) under rubriken ”Politikerna mot väggen”. Vägvalet var förstås inte inbjudna som ett litet oppositionsparti, så därför svarar vi på GP:s frågeställningar här på vår blogg istället.

1. Vilket är skolans största problem? Och vad vill Vägvalet göra åt det?

Att resultatet och måluppfyllelsen från skolan inte når önskad nivå. Och att föräldrar och elever känner oro inför framtiden för att skolan inte upplevs tillräckligt bra.

En orsak är systemfelet med stadsdelsnämndernas budget som ständigt är underfinansierad. Det går ut över skolan. Vägvalet vill att utbildningen ska anpassas efter individuella förutsättningar i en trygg och likvärdig skola. Vi vill dessutom utveckla fritidsverksamheten så att lusten till lärande ökar.  En mer tydlighet om hur skolan ska drivas behövs och det anser vi uppnås genom att man organiserar en central skolnämnd för hela Göteborg.

2. Hur ska kommunikation mellan skola och politiker bli bättre?

Politikerna måste bli bättre på att lyssna på lärare, rektorer, elever, föräldrar, pedagoger och tjänstemän. De som jobbar i verksamheten är de som vet hur den fungerar. Vår grundinställning är alltid att öka medborgarnas rätt till att påverka och delta i politiken. Det gäller inte minst inom skolan. Det ska vara enkelt att få kontakt med skolledning och ansvariga politiker.

3. Har skolan tillräckliga resurser?

Nej. Vi satsar på mer resurser till skolan. Problemet är att ingen riktigt vet idag hur mycket pengar skolan har. Beloppen redovisas inte i beräkningsunderlagen och uppgifter saknas både i kommunens budget och bokslut.

4. Blir det en höjning av kommunalskatten om Vägvalet får påverka?

Nej, vi tillskjuter mer pengar från de kommuncentrala posterna. Vägvalet kommer aldrig äventyra skolan genom att prioritera investeringar i olönsamma högriskprojekt.

5. Vad tycker Vägvalet om förslaget med en central skolnämnd? Orkar skolan med en omorganisation? Vilken skillnad gör det för rektorerna om det finns en central nämnd?

Vägvalet vill som sagt ha en central skolnämnd. På så sätt kan vi skapa riktlinjer som är mer rättvisa och enhetliga att följa. Då blir det enklare att skapa en likvärdig skola för alla elever. Vi måste se till att hjälpa rektorerna att kunna hålla budget men samtidigt också kunna följa skollagen.

Vi tror att en omorganisation är nödvändig att göra, men att det i första hand gäller administrationen och inte det primära, pedagogiska arbetet. Vi vill underlätta administrationen för lärarna.

6. Hur tar ni ansvar för att elever får det stöd de har rätt till i kommunen?

Det är en systemfråga som ska hanteras av den centrala skolnämnden i samråd med skolorna i kommunen.

7. När en elev byter skola kan det innebära stora kostnader för enskilda skolor, beroende på vilken skola eleven kommer ifrån och hur hög elevpengen är i det området. Varför finns det inte en skolpeng utifrån varje elev? Hur mycket vill ni höja skolpengen?

Alla skolor ska vara bra och likvärdiga – det är målet. Det kan vara svårt att styra valet som eleven har eftersom olika skolor har olika inriktningar. Varje skola har ju sitt unikum, vilket kommer att slå olika beroende på popularitet. Budgetfrågan blir ju enklare när den styrs av en nämnd istället för tio stadsdelsnämnder och lika många skolutskott.

Skolpengen ska vara likvärdig men däremot ska mer resurser kunna tillsättas för elever med särskilda behov vilket varje skola kan kartlägga själva.

8. En del menar att friskolornas verksamhet kan öka segregationen, att vissa elever söker till resursstarka skolor. Hur ser Vägvalet på det?

Vi vill att eleverna ska ha den bästa utbildningen. Kommunens ansvar är att säkerställa den oavsett aktör. Friskolor innebär inte att segregationen de facto ökar. Det finns flera punkter att väga samman i samband med olikheter, orättvisor och olika behov av kompetenshöjning. Vi ser därför inga motsättningar mellan friskola och kommunal skola.

9. Regeringen kontra kommunens ansvar. Vem tar ansvar när skolan misslyckas?

Är det en kommunal skola är det också kommunens ansvar. Kommunen ska följa skollagen. Att skylla ifrån sig på någon annan part hjälper inte eleverna. Man kan alltid önska mer statliga pengar, men det är mer konstruktivt att rikta kraften på att förbättra skolan utifrån det ansvar man faktiskt har. Uppenbart är att ingen riktigt lyckats med skolan oavsett från statligt eller kommunalt håll.  I Göteborgs kommun regerar rödgröna och på riksplanet Alliansen. Ingen verkar ha lösningen. Den måste vi nog finna tillsammans. Och då gäller det att begrava prestigen långt ned.

10. När vänder utvecklingen för Göteborgs skolor?

Svårt att säga, men vi tror att man radikalt måste göra något annat än 20 år av rödgrönt styre om tyvärr inte hjälpt hela vägen. Och då är en central skolnämnd ett första steg. Rektorerna måste få en chans att kunna genomföra sina förändringar utan att bli utsatta för budgetregleringar inom varje stadsdelsnämnd.

Catarina Pettersson
Theo Papaioannou
Vägvalet

Lägg till en kommentar

  • Mycket bra att VV tar upp och svarar GP. Synd att det ej kom upp frågor om NPF. Efter valet har nog VV tagit många mandat och kanske samarbete med Helena O som verkar vara den politiker som har mest på bena när det gäller skolan och vad som skall göras åt barna med NPF.

  • Det som jag ser som riktigt oroande är att ingen vet hur mycket pengar som skolorna egentligen får.

    Stämmer det verkligen med vad som anses vara “god redovisningssed”? Ett företag som drivs utan att man har koll på pengar kommer ganska snart att få allvarliga problem.